Drömmar, förväntningar, besvikelser..

Family, friends & followers - höstlov är inte bara förunnat alla barn och tonåringar - lov som lov och det är till för alla, Även jag har unnat mig ledighet för att stanna upp en stund och hämta nya krafter och för att hitta inspiration till mitt skapande. Mitt lov innehöll en traditionell trip till Köpenhamn som jag och MR P haft i flera år. Vi rattar bilen tidigt fredag morgon och jag lutar mig tillbaka i bilen och bara ÄR! Vi glider sakta fram landskap efter landskap och lämnar Jönköping bakom oss. Första stoppet är ett besök på Konstmuseet Louisiana - i mitt och många andras tycke - ett av de bästa museum jag besökt. Dels för den fantastiska danska strama och minimalistiska design och för variationen av konstarter. Vi intar en "dejlig" lunch framför en stor brasa - oavsett årstid sprakar den för fullt samtidigt som man blickar ut genom de tilltagna fönstren med havet som vy.  Den danska designen och läget vid havet är en otrolig inramning till hela platsen som visar modern konst på olika nivåer. Efter några timmar med inspiration och konst i alla dess möjliga färger och former beger vi oss till det bokade hotellet och checkar in. Därefter följer en stadspromenad då vi strosar omkring och njuter, slinker in på vernissage på Konst Galleri och sippar på ett glas med alla andra inbjudna!!! En liten pils på danskt vis och kanske smörrebröd hinns med för att hålla matklockan igång.och för att orka strosa i små butiker där shopping alltid är välkommet. Därefter vill vi till hotellet och koppla av och ta igen oss innan det är dags för kvällens restaurangbesök - som alltid bokas i förväg för inget lämnas åt slumpen. Köpenhamn levererar varje gång och känslan av att befinna sig i en storstad försvinner för det vilar en avslappnad atmosfär i luften och människorna är lättsamma och avspända i sitt sätt att vara.

Har du förmåga att stanna upp, har du möjlighet att ta ett litet lov emellanåt - och vad gör du då? 

Drömmar - är de till för att hålla en tanke vid liv eller är det ett mål? Är det något vi innerligt strävar efter och därför släpper vi inte taget för det är alltför starkt rotat i vår själ! Ponera att drömmar är något vi strävar efter - när vi väl uppnått målet - vilken känsla infinner sig då - blev det som vi drömde om eller blev det bättre? 

Är det lätt att leva sina drömmar - jag tror inte det för då skulle alla människor lyckas med det. Jag tror man prövas hela tiden för att se om det verkligen är en sann dröm eller endast fantasier - vill vi det innerligt och ärligt eller väljer vi att ge upp. Kanske skapar vi en ny dröm - den som är sann! Snacka om att livet testar oss och att livet i sig är en utmaning. Men måste vi drömma, räcker det inte att leva och njuta av det som pågår - det som faktiskt är här och nu - att inte gå bredvid sin dröm livet igenom.

Vad drömde du om som liten - har du fortfarande kvar drömmen eller när släppte du taget om den?

Förväntningar - har du förväntningar på människor, har du förväntningar på dig själv eller är förväntningar onödiga eftersom allt är som det är eller blir som det ska bli!

Hur många gånger har man inte sett en bild på ett hotell, ett klädesplagg, en maträtt osv, osv. och skapat sig en egen bild och ojojoj vad man längtat - längtat efter det man visualiserat i sin egna hjärna. Plötsligt står man i hotellrummets dörr och undrar "var är det stora rummet" - var är känslan jag målade upp i mitt huvud, Eller när man skickat efter ett plagg på nätet och det dimper ner något som man inte ens i sin vildaste fantasi kunde föreställa sig - vart tog den coola och chica klänningen vägen och när byttes den ut till en städrock! Eller den flotta restaurangen som levererar oätbar mat och personalen som definitivt missat 80-talets "charmskola" - men den kanske endast existerade i Sverige. Det värsta är när man filmatiserar en bok - när huvudpersonerna inte stämmer med sina egna karaktärer man ser framför sig under bokläsningen - enorm besvikelse.

Jag försöker att inte ha förväntningar för jag blir så besviken - jag är ganska neutral i min tanke och med den inställningen kan man ju bara bli överraskad. Och vem vill inte bli glatt överraskad - jag vill! Dessutom lever jag efter mottot - det finns en mening med allt - något bättre är på gång.

Citerar en ung person som resonerade som så att "alla är mina ovänner tills de bevisar motsatsen". .Jag säger att "alla är potentiella vänner tills de bevisar motsatsen" - men den som missbrukar mitt förtroende avlägsnar jag omedelbart. Livet är hårt, liksom jag för den falska sfären!

Det finns skönhet överallt, men alla har inte förmåga att se den - Andy Warhol.