Semesterhäng och lunk….

Family, friends & followers - Dagar som kommer och går - inte visste jag att det var livet! Vad är det bästa med livet - är det något ni funderar över eller har ni förmågan att bara vara och inte analysera och filosofera över stora och metafysiska funderingar under er ledighet. Det blev en liten djup start på detta inlägg men faktum är att det är just under semestertider när man bara ska koppla av som dessa funderingar är relevanta och pockar på sin uppmärksamhet - många är vi som inte vill att semestern och friheten ska ta slut! Sanningen är att allt har ett slut - sorry - så försök att vara så närvarande du kan i allt du gör och med alla människor du umgås med.

En semester har ju sina höjdpunkter även när det gäller mindre roliga händelser. Jag har lyckats bli bränd av en röd manet som klistrade sig fast på min högra arm - jag hade blivit varnad av att det gör otroligt ont - vilket jag och hela badviken kan instämma i - för mitt skrik ekar fortfarande i Cap Ferrat! Chocken och smärtan glömmer jag inte i första taget likaså kvinnan som kom till min räddning med en kräm för just sådana här tillfällen. När jag nu hade ont och grät på badhandduken som en liten flicka och MR P tröstade mig  passade jag på att få mer tröst genom att säga att den ”bitit” mig också. Det blev inget mer av tröst däremot av skratt - som ni vet så bits inte maneter!!,Check på den. 

En annan sak som inträffade var att vår hyrda MC blev bort bogserad under en natt eftersom vi råkat parkera på förbjudet område.- självfallet hade vi lyckats pricka in på självaste nationaldagen och då om någon gång är gatorna fulla av poliser och militärer. Tror ni vi blev snopna när hela parkeringsraden med 20 p-rutor gapade tomma! Detta innebar att vi fick strula fram och tillbaka för att få tillbaka den då den förvarades på ett område långt utanför stan - lika tråkigt för alla de andra tjugotal motorcyklar och bilar. Jag har alltid skrattat lite lätt när man hört andra som råkat ut för exakt detta  - men det var inte lika kul när det drabbade en själv! Check på den också!

Minnet av den tragiska attacken i Nice för fem år sedan har lämnat avtryck och en annan stämning infinner sig kring den 14 juli som i vanliga fall innebär fyrverkerier som man bara kunde drömma om. Även för vår del känns det eftersom vi lämnade själva platsen för attacken ca 5 minuter innan allt inträffade. Men man måste lämna det gamla bakom sig och blicka framåt.

Jag har hunnit träffa lite nya människor genom Rivieraklubben - bl a på en aw på beachklubben La Vela i Nice. Samtidigt var det boksläpp med författaren Helene Sjöholm och hennes två böcker - "Östermalms karusellen” och "Östermalm-Rivieran tur och retur". Som ni kanske anar så utspelar sig en hel del i vårt kära Nice. Jag har lärt känna Helene och även läst båda böckerna - tipsar om hennes  "feelgood" litteratur! Det finns även planer på en konstutställning för min del nästa år via Rivieraklubben. Spännande!

To be or not to be that is the question!